Roadtrip till världsmetropolen

sådärja.

Nu har vi (jag och smutselin) inkvarterat oss här på flådiga Östermalm, som sig bör, granne med Sven wolter. Boxen är öppnad och magen full.

Ikväll vankas det spelning med självaste Alkberg, i bästa stan i södra? delarna av norrbotten, dvs Luleå.

.

Vi gled över Bergnäsbron kl 0400 imorse, resan har varit galen, smutsig och fabulous.

Med oss i crewet, hela vägen upp, hade vi nämligen Carl.

Carl är av sällsam sort och har bidragit med klockrena kommentarer och bra sällskap.

När vi efter många vägtullar och svordommar äntligen lämnade 08 bakom oss stannade vi vid Dragon Gate@gävle. Det var ett konstigt, bissart möte med Gävles kulturliv.

Random Kines har uppenbarligen haft för mycket pengar och bosatt sig i mitten av Sverige.

Här har han byggt upp sitt egna lilla Kina med tillhörande mur, hus och kinamat samt sovernir/skräp-shop. Hannah Di inhandlade sovernir.

Dragon Gate, Gävle.

Därefter fortsatte resan norröver, till Smutselins hjälp fanns dåligt kines kaffe, grill chips, untz, hannah di som shotgun och Carl i baksätet.

Träden tornar upp sig och mörkret börjar falla och vi har ett antal långa timmar kvar, varpå

smutselin oroar sig för att köra på div. djur, mest Älgar.

Carl inflikade glatt:

" Sikta på mitten av Älgen"

........

Väl i kanske Här-nös-and är vi alla trötta och fnissiga, random hånglande par 19+ råkar stå vid vägkanten och Carl är inte sen med att veva ner rutan:

"GÅ HEM Å KNULLA" löd hans vackra stämma. Paret slutade hångla.

Väl framme i Umeå inkvarterade vi oss på Max tillsammans med Umeås fulla fjårtisar.

Smutselin spottade tillslut en kontakt och började hetsigt ladda sin Mobil.

Carl tar tillfället i akt och laddar samtidigt sin dator.

Max bjöd sedvanligt på deras enda veganska alternativ - pommes och kaffe.

Personalen tittade oroligt på oss och hoppades på att vi inte skulle stanna till stängning alt inte starta ett lan. Vi överväger att råna full yngling på hans Iphone alt byta ut den till Carls skogsmobil. Dock skonade vi honom och brände vidare i flyktbilen utan några fynd.

efter många om och men och jävligt mkt träd nådde vi ett svinkallt Skellefte.

Minus 1 grad.

Som blixten svänger vi in på statoil, alla behöver socker eller kaffe alt tjack.

Här är Hannah di för lat för att använda skor, trots kylan och som den sanna fashionistan hon är vill hon showa off sina neaonrosa sockar.

Carl är överlycklig över brunt farinsocker som Statoil bju på.

kassabiträdet kollar snett och inflikar: "har du tappat skorna?".

12,9 mil kvar till världsmetropolen Luleå utbrister Carl mycket nöjt:

"Gu vad vi ska vara glada att vi bor så himla söderut, tänk om vi bott i Kiruna"

Ja gott folk, detta är absolut INTE ironiskt menat, vi alla tre är väldigt glada över att vi faktiskt bor så himla söderut.

Kranen i södra hamnen är en utmärkt symbol för Lule

Så här satans fint är livet

Uppenbarligen är vi i lule nu och vi bor på Östermalm det säger allt.